All of a sudden, fick jag världens ångest. Från att vara hyffsat glad, till att vara deppig. Vet dock inte hur det kommer sig. Känns som om min värld har gått under, och jag står bara och kollar på utan att kunna göra ett jävla skit... Jag vet inte ens hur jag ska kunna förklara. För jag vet knappt själv hur jag känner just nu. Jag vet bara att känslorna jag har är överväldigande. Jag har bara lust att springa från min lektion och gråta, för att sedan åka hem och krypa ner i sängen, och hoppas på att jag aldrig vaknar igen. Eller iaf inte vaknar på ett väääääääääääldigt bra tag.
Jag vill komma bort. Komma bort från allt. Från all kommunikation. Från skolan. Från, ja, ALLT!
Nu förstår jag hur du måste ha hela tiden. Jag kan inte säga att jag förstår till 100%, men jag förstår en del utav det. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag vill bort... Kanske borde fundera på att följa med mina föräldrar till landet i helgen?




Det enda som är bra i mitt liv atm är Micke och Annelie, som jag skulle kunna göra allt för!