Jag trodde att denna natt skulle vara annorlunda nu när jag har fått antibiotika och hostmedicin. Jag trodde att jag skulle få sova heeela natten utan problem. Men fick jag det? Svaret är nej..

Jag gick och la mig 21.00 igår, somnade 21.30, utan några stora hostattacker. Så hittills är allt bra. Därefter vaknade jag exakt varje timme hela natten. Nu har jag varit vaken sen 06.00 imorse, och det ser inte ut att bli bättre nattsömn i fortsättningen, asså... Jag har nu börjat förstå hur pass viktig sömn verkligen är.
Ibland är det märkligt hur mycket vi människor tar för givet. Friskhet, sömn, mättade magar, you name it! Denna erfarenhet har fått mig att inse att man inte ska ta något, eller någon heller för den delen, för givet.
Så man kan väl säga att allt detta som har hänt under denna vecka har varit en bra erfarenhet. Trots det helvete jag har genomgått.
Men jag antar att det är sant som dom säger, "Sometimes the good comes with the bad" eller vice versa.

Det jag har gjort i ca 6 timmar är kollat på film. Har inte haft ork till att göra något annat, funderar dock på att gå på dom två sista lektionerna, även fast morsan inte tycker det. Men jag känner mig rastlös. För jag har inte gjort annat än att ta det lugnt en hel vecka nu och det börjar gå mig på nerverna...